Innehåll
Oumbärlig (adjektiv)
felstavning av oumbärlig
Oundgänglig (adjektiv)
Att inte medge kyrklig dispens; inte utsatt för frisläppande eller undantag; som inte kan tillåtas genom att böja de kanoniska reglerna. 16-17 c.
Oundgänglig (adjektiv)
Obekväm, det kan inte avsättas eller ignoreras. från 17 c.
"Lagen var moralisk och oumbärlig. -Bp. Burnet"
Oundgänglig (adjektiv)
Helt nödvändigt eller nödvändigt; som man inte kan klara sig utan. från 17 c.
"En oumbärlig komponent i en hjärtsunt kost."
Oumbärlig (substantiv)
En sak som inte är utdelbar; en nödvändighet. från 17 c.
Oumbärlig (substantiv)
Byxor. från 19: e c.
Oundgänglig (adjektiv)
Inte fördelbar; omöjligt att utelämnas, överlämnas eller skonas; absolut nödvändigt eller nödvändigt.
Oundgänglig (adjektiv)
Medger inte dispens; inte föremål för frisläppande eller undantag.
Oumbärlig (adjektiv)
Oundviklig; oundviklig.
Oumbärlig (adjektiv)
att inte undgås; grundläggande;
"livsmedel som är nödvändiga för god näring"
Oumbärlig (adjektiv)
absolut nödvändigt; mycket nödvändigt;
"viktiga verktyg och material"
"medel som är viktiga för att projektet ska slutföras"
"en oumbärlig arbetare"
Oumbärlig (adjektiv)
oundviklig;
"de rutinmässiga men oumbärliga statliga ceremonierna"