Innehåll
-
Stift
En stift är en anordning som används för att fästa föremål eller material tillsammans. Stift har ofta två komponenter: en lång kropp och en skarp spets tillverkad av stål, eller ibland koppar eller mässing, och ett större huvud ofta tillverkat av plast. Den skärpade kroppen tränger igenom materialet medan det större huvudet ger en drivande yta. Det bildas genom att dra ut en tunn tråd, skärpa spetsen och lägga till ett huvud. Naglar är relaterade, men är vanligtvis större. I maskiner och teknik används stift ofta som svängningar, gångjärn, axlar, jiggar och fixturer för att lokalisera eller hålla delar.
Tack (substantiv)
En liten spik med ett platt huvud.
Tack (substantiv)
En häftstift.
Tack (substantiv)
En lös söm som används för att tillfälligt fästa tygstycken.
Tack (substantiv)
Det nedre hörnet på seglens framkant i förhållande till vindriktningen.
Tack (substantiv)
En kurs eller kurs som gör det möjligt för ett segelfartyg att gå mot vind. Se även nå, jibb.
Tack (substantiv)
En riktning eller handlingssätt, särskilt en ny.
Tack (substantiv)
Manövern genom vilken ett segelfartyg vänder sin båge genom vinden så att vinden förändras från ena sidan till den andra.
Tack (substantiv)
Avståndet som ett segelfartyg går mellan dessa manövrar när man arbetar mot vind; en styrelse.
Tack (substantiv)
Ett rep som används för att hålla på plats de främsta nedre hörnen av banorna när fartyget är nära dragit; också, ett rep som används för att dra det nedre hörnet av en piggsegel till bommen.
Tack (substantiv)
Vilken som helst av de olika sadlarna, stigbockar, kopplar, haltar, tyglar, bitar, sele, martingales och bröstplattor är alla former av hästklibb.
Tack (substantiv)
En förenings klibbighet, relaterad till dess sammanhängande och vidhäftande egenskaper.
"Laminatlimet har mycket aggressivt klibb och är svårt att flytta en gång på plats."
Tack (substantiv)
Hardtack.
Tack (substantiv)
Det som är bifogat; ett tillägg; en bilaga.
Tack (substantiv)
Ett kontrakt genom vilket användningen av en sak ställs in eller uthyres; Ett leasingavtal.
Tack (substantiv)
Förtroende; beroende.
Tack (substantiv)
En fläck; en tache.
Tack (substantiv)
En speciell smak eller smärta.
Tack (verb)
För att spika med en stick (liten spik med ett platt huvud).
Tack (verb)
För att sy / sticka med en klibb (lös söm som används för att tillfälligt fästa tygstycken).
Tack (verb)
Att manövrera ett segelfartyg så att dess båge vrider sig genom vinden, dvs vinden förändras från ena sidan av fartyget till den andra.
Tack (verb)
Att lägga till något som en extra artikel.
"att tacka (något) på (något)"
Tack (verb)
Paras ofta med "upp" för att placera tackan på en häst.
Pin (substantiv)
En systift eller kulspetsstift: en nål utan öga (vanligtvis) tillverkad av utdragen ståltråd med ena änden vass och den andra plattad eller rundad i ett huvud, som används för fästning.
Pin (substantiv)
En liten spik med ett huvud och en skarp punkt.
Pin (substantiv)
En cylinder ofta av trä eller metall som används för att fästa eller som lager mellan två delar.
"Dra stiftet ur granaten innan du kastar den mot fienden."
Pin (substantiv)
Segerns villkor att hålla motståndarnas axlar på brottmattan under en föreskriven tidsperiod.
Pin (substantiv)
Ett smalt föremål speciellt designat för användning i ett specifikt spel eller sport, som käglar eller bowling.
Pin (substantiv)
(i plural stift; informellt) Ett ben.
"Jag är inte så bra på mina nålar i dag."
Pin (substantiv)
Vilket som helst av de enskilda anslutningselementen i en multipol elektrisk kontakt.
"Storbritanniens standardkontakt för elnätet har tre stift."
Pin (substantiv)
Ett smycke som är fäst på kläder med en stift.
Pin (substantiv)
Ett enkelt tillbehör som kan fästas på kläder med en stift eller fästelement, ofta runt och bär en design, logotyp eller, och används för dekoration, identifiering eller för att visa politisk tillhörighet, etc.
Pin (substantiv)
Att flytta en mindre bit för att fly från attacken skulle utsätta en mer värdefull bit att attackera.
Pin (substantiv)
Flaggstången: den flaggbärande stolpen som markerar platsen för ett hål
Pin (substantiv)
Platsen i husets exakta centrum (målområdet)
"Skottet landade precis på stiftet."
Pin (substantiv)
En stämning, ett tillstånd av att vara.
Pin (substantiv)
En av en rad pinnar i sidan av en forntida dricka kopp för att markera hur mycket varje person ska dricka.
Pin (substantiv)
caligo
Pin (substantiv)
En sak med litet värde; en bagatell.
Pin (substantiv)
En pinne i musikinstrument för att öka eller slappna av strängarna.
Pin (substantiv)
En kort axel, som ibland bildar en bult, vars del fungerar som en journal.
Pin (substantiv)
Tången på en svansstångskarv.
Pin (substantiv)
En storlek på bryggerikassa, lika med en halv skinka eller åttondel av ett fat.
Pin (substantiv)
En pinballmaskin.
"Jag tillbringade större delen av min tid i arkaden med att spela stift."
Stift (verb)
För att fästa eller fästa (något) med en stift.
Stift (verb)
För att få ett stycke i en stift.
Stift (verb)
För att klämma fast (någon).
Stift (verb)
Att bifoga att begränsa; att penna; att pund.
Stift (verb)
Att bifoga (en ikon, applikation etc.) till ett annat objekt.
"för att fästa ett fönster i Aktivitetsfältet"
Stift (verb)
Till modifierad.
"När man marsjalerar data kan interop-marshalerna kopiera eller fästa de data som marskalkas."
Stift (verb)
alternativ form av peen
Pin (substantiv)
ett identifieringsnummer som tilldelats en individ av en bank eller annan organisation och används för validering av elektroniska transaktioner.
Stift (verb)
fäst eller fäst med en stift eller stift
"håret fästs tillbaka"
"han fäst märket vid sitt lapp"
Stift (verb)
håll (någon) fast i en specificerad position så att de inte kan flytta
"Richards fästade honom tills polisen kom"
"hon stod fäst mot dörren"
Stift (verb)
hindra eller förhindra (en bit eller bonde) från att röra sig på grund av faran för en mer värdefull bit som står bakom den längs en attackattack
"den svarta kroken på e4 är fastsatt"
Tack (substantiv)
En fläck; en tache.
Tack (substantiv)
En speciell smak eller smärta; som en muggen tack.
Tack (substantiv)
En liten, kort, vass spik, vanligtvis med ett brett, platt huvud.
Tack (substantiv)
Det som är bifogat; ett tillägg; en bilaga. Se Tack, v. T., 3.
Tack (substantiv)
Ett rep som används för att hålla på plats de främsta nedre hörnen av banorna när fartyget stängs (se Illust. Of Ship); också ett rep som används för att dra det nedre hörnet av en piggsegel till bommen.
Tack (substantiv)
Ett kontrakt genom vilket användningen av en sak ställs in eller uthyres; Ett leasingavtal.
Tack (substantiv)
Förtroende; beroende.
Kryssa
För att fästa eller fästa.
Kryssa
Speciellt för att fästa eller säkra på ett litet eller hastigt sätt, som genom att sy eller spika; som att sammanföra arkens bok; att slå en bit tyg till en annan; att klicka på ett bräde eller bältros; att klicka en bit metall till en annan med droppar lod.
Kryssa
I parlamentarisk användning för att lägga till (ett tillägg) till en proposition; att bifoga; - ofta med på eller till; som att klara av ett icke-tyskt anslag till en räkning.
Kryssa
För att ändra riktningen för (ett fartyg) när man seglar nära, genom att sätta roret alee och flytta tackor och segel så att hon kommer att fortsätta att svänga nästan vinkelrätt mot sin tidigare bana.
Tack (verb)
För att ändra riktningen för ett fartyg genom att skifta positionen för rodret och seglen; också (som sagt om ett fartyg), för att få hennes riktning förändrad genom växlingen av rodret och seglen. Se Tack, v. T., 4.
Stift
Att skrika.
Stift
Att lämna in; att begränsa; att penna; att pund.
Stift
För att fästa med eller som med en stift; att gå med; som, för att knyta ett plagg; att fästa brädor tillsammans.
Pin (substantiv)
Ett träslag, metall etc., vanligtvis cylindriskt, som används för att fästa separata artiklar tillsammans, eller som ett stöd med vilket en artikel kan hängas upp från en annan; en pinne; en bult.
Pin (substantiv)
Speciellt en liten, spetsig och huvudad mässing eller annan tråd (vanligtvis konserverad), till stor del används för att fästa kläder, fästa papper etc.
Pin (substantiv)
Därför en sak av liten värde; en bagatell.
Pin (substantiv)
Det som liknar en stift i sin form eller användning
Pin (substantiv)
En av en rad med pinnar i sidan av en gammal dricka kopp för att markera hur mycket varje man ska dricka.
Pin (substantiv)
Tjurens öga eller centrum för ett mål; därmed centrum.
Pin (substantiv)
Humör; humör.
Pin (substantiv)
Caligo. Se Caligo.
Pin (substantiv)
En prydnad, som en brosch eller märke, fäst vid kläderna med en stift; som en frimurerisk stift.
Pin (substantiv)
Benet; som att slå en av hans stift.
Tack (substantiv)
fartygets rubrik eller position i förhållande till segelens trim
Tack (substantiv)
en kort spik med en vass spets och ett stort huvud
Tack (substantiv)
redskap för en häst
Tack (substantiv)
(nautisk) en linje (rep eller kedja) som reglerar vinkeln vid vilken ett segel är inställt i förhållande till vinden
Tack (substantiv)
(nautiska) handlingen att ändra tack
Tack (substantiv)
seglar en sicksackkurs
Tack (verb)
fäst med tacks;
"tacka meddelandet på brädet"
Tack (verb)
vänd in i vinden;
"Sjömännen bestämde sig för att tacka båten"
"Båten tackade"
Tack (verb)
göra genom att sätta ihop bitar;
"Hon delade ett täcke"
"Han sammanförde några verser"
Tack (verb)
sy ihop löst, med stora sömmar;
"basta en hem"
Tack (verb)
fixa till; fästa;
"lägg en charm till halsbandet"
Tack (verb)
omvänd (en riktning, attityd eller handlingssätt)
Pin (substantiv)
ett smycke som fästs på bärarens plagg
Pin (substantiv)
när en brottare axlar tvingas till mattan
Pin (substantiv)
små markörer infogade i en yta för att markera poäng eller definiera platser etc.
Pin (substantiv)
ett nummer du väljer och använder för att få tillgång till olika konton
Pin (substantiv)
informella ben av benet;
"feber lämnade honom svag i pinnarna"
Pin (substantiv)
axel bestående av en kort axel som stöder något som vrids
Pin (substantiv)
cylindriska tumlar som består av två delar som hålls på plats av fjädrar; när de är i linje med en nyckel kan skruven kastas
Pin (substantiv)
flöja som används för att markera hålets position på en golfgrön
Pin (substantiv)
en liten smal (ofta spetsig) bit trä eller metall som används för att stödja eller fästa eller fästa saker
Pin (substantiv)
en hållare fäst vid gunwalen i en båt som håller åren på plats och fungerar som en hörn för rodd
Pin (substantiv)
ett klubbformat träföremål som används i bowling; inrättas i grupper som mål
Stift (verb)
att hålla fast eller förhindra att flytta;
"Barnet fästes under det fallna trädet"
Stift (verb)
fäst eller fäst med stift
Stift (verb)
genomborra med en stift;
"stift ner fjärilen"
Stift (verb)
immobilisera en bit
